Hel yeah! – Seminarium "Digitala samlingar - för ett öppnare Norden" i Helsingfors, Finland 9-10 februari

Det här blir ett lite annorlunda blogginlägg mot vad BARKbloggen vanligtvis brukar ha. Det är nämligen så att vi som skriver går master i ABM, inte arkeologi. Närmare bestämt läser vi Musei- & kulturarvsvetenskap – så samlingar, museum, pedagogik, kulturarv i stort, that’s our thang! Vi är alltså två stycken som skriver det här inlägget: Maria Törmä, er viking, och Malin Wahl. Vi har en bakgrund i arkeologi respektive osteoarkeologi, men vi båda har valt att gå vidare med en museiinriktning. Hur som helst, nog om oss! Nu till ämnet.

Taggar man bilden med seminariets hashtag hamnar man på livefeeden på väggen...
och riskerar att bli "mest populära inlägg"

Allt började med något de flesta känner till: den ädla konsten procrastination. Eller, eftersom Maria hittade inbjudan på Riksförbundet Sveriges museers hemsida så kanske vi kan kalla det efterforskning. Låt oss göra det! Ja, det var alltså där vi hittade en notis om ett seminarium på Nationalmuseet i Helsingfors om digitala samlingar, ett nordiskt nätverk att dela med sig av sina erfarenheter av att hantera samlingar och insamling och ett museums arbete för att arbeta mer och mer digitalt. Att vi for var helt enkelt en impulsgrej. Det var ett intressant program och ingen anmälningsavgift – perfekt för ett par studenter! Att det dessutom handlade om något vi båda är intresserade av och som direkt anknöt till vår utbildning var bara perfekt. Digitalisering av samlingar är något som just nu diskuteras och experimenteras med bland de flesta minnesinstitutioner (arkiv, bibliotek och museer), men det är något som är tämligen svårnavigerat. Det här seminariet gav människor med någon form av anknytning till samlingar eller digitalt arbete en chans att dela med sig av sina erfarenheter.

Deltagarna och talarna kom från hela Norden: Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island. Alla gavs möjlighet att tala på sitt modersmål, så språkbarriären sprängdes med hjälp utav simultantolkning till tre språk: finska, isländska och skandinaviska. Det senare var det som var aktuellt för oss, och vi var mycket nyfikna på vad denna "skandinaviska" skulle innebära. Skulle det vara någon mix mellan norska, svenska och danska? Skulle vi förstå? Tack och lov var skandinaviskan fullt begriplig. Det som visade sig vara svårast att förstå var faktiskt de danska föreläsarna, men det berodde nog mest på våra ovana öron (och lite på deras svåra danska, faktiskt!).

Goodiebag (med lite choklad!) och en magisk sak som
omvandlade främmande språk till något förståeligt!

Nåh ja, låt oss gå vidare till själva seminariedagarna. Det hela anordnades av finska TAKO, ett samtidsdokumentations- och samlingsnätverk där nära hundra finska museer samarbetar kring hur samlingshanteringen kan utvecklas. Vi hälsades välkomna av TAKO-nätverkets ordförande Teemu Ahola som också tjänstgjorde som moderator under denna första dag. Vidare fick vi också höra välkomnande ord från Lena Palmqvist från Nordiska museet, i egenskap av ordförande för Norsam, vilket är ett nordiskt nätverk liknande TAKO. Även Juhani Kostet, generaldirektör på Museiverket, hälsade på oss innan själva seminarierna drog igång.

Dag 1 – nutidsdokumentation, deltagande och digitalt museum

Ledorden för den första dagen, när hälsningarna var avklarade, skulle kunna sammanfattas till nutidsdokumentation, deltagande och digitalt museum. Först ut var Jacob Westergaard Madsen som berättade om Danmarks Rockmuseum som ska öppna i Roskilde i april i år. Han berättade bland annat om deras insamlingsarbete och hur de handskas med rättigheter och Creative Commons-licenser, frågor som alla museer med digitala samlingar idag måste ta ställning till.

Denna intressanta presentation följdes av en precis lika intressant sådan om ett dokumentations- och förmedlingsprojekt från Norge, presenterat av Dagny Stuedahl, professor vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet. Hon diskuterade kring vad en digital upplevelse innebär och hur dessa ska kunna erhållas på ett museum. Hon underströk vikten av att vara ett deltagande museum där besökaren själv kan bidra med information kring samlingarna, vilket också är en fråga som vi diskuterat mycket under vår utbildning på ABM.

Som avslutande semiarium på dag 1 ställde Susanna Pettersson, från konstmuseet Ateneum i Helsingfors, ett antal frågor till framtiden. Frågor som museer bör ställa sig med jämna mellanrum: För vem samlar vi? Varför gör vi detta? Gör vi rätt? 
Det är viktigt att kunna ta ett steg tillbaka och reflektera över sitt arbete, så att det inte blir en slentrianmässig process.

Även om seminarierna nu var slut för dagen var inte evenemangen över för det! Istället väntade en mycket intressant och givande diskussion kring insamling och samlingshantering i en så kallad träffpunkt. Det ordnades sex stycken av dessa träffpunkter, där var och en tog upp olika ämnen (Samtidsdokumentation, Konstmuseernas & -samlingarnas roll, Insamling & samlingshantering, Minnesmaterial & förmedling, Gallringspolitik och Nordiska/internationella projekt & finansiering). Seminariedeltagarna fick sedan välja vilken eller vilka träffpunkter de ville närvara på, och även röra sig fritt mellan dessa. Vi valde som sagt den som rörde insamling och som leddes av Åsa Stenström från Västerbottens museum i Umeå och Johanna Jakomaa från Satakunda museum i Björneborg. Från början var vår plan att glida runt lite mellan olika träffpunkter, men vi fastnade i denna under hela de 1,5 timmarna som erbjöds och vår grupp höll till och med på att bli inlåsta i museet. Mycket intressanta diskussioner, som ni kan förstå! Vi kände båda två att vi kunde bidra, trots att det i övrigt bara var branschfolk närvarande. Vår utbildning är tydligen mycket relevant och precis i tiden, yay! Det var faktiskt en väldigt trevlig insikt att få, för som student kan man ofta känna att man inte riktigt vet varför man sysslar med detta. Nu fick vi en bekräftelse på att allt vi läst om hittills är relevant, särskilt då flera presentatörer hänvisade till olika böcker vi haft som kurslitteratur.

Kvällen avslutades med ett trevligt mingel till tonerna av en stråktrio, där vi märkte hur klena våra handleder är då ingen av oss orkade hålla i mingeltallriken med tillhörande glashållare, utan var tvungna att sätta oss i en trapp för att kunna äta. När vi väl fått i oss mingelmaten nätverkade vi bland de nordiska deltagarna, och hade en mycket trevlig kväll.


Dag 2 – gallring, samarbetande, nätverkande

Andra dagen, onsdagen, var då alltså en heldag och inleddes med ett morgonkaffe bestående av karelska prioger (Maten vi bjöds på under bägge dagarna skulle kräva ett eget inlägg, det var helt fantastiskt vad med mat de slängde efter oss! Och det på ett gratis seminarium). När alla fått sin morgondos koffein och annat nödvändigt inleddes dagens tema om nätverkande. Genom fem presentationer av varierande längd fick vi en bild av hur man i Finland har arbetat med insamling och gallring genom överlåtelser, och hur stor roll nätverkssamarbete har. Även den svåra, men ständigt aktuella, frågan om återlämning som gallringsmetod diskuterades.

Utöver presentationerna var det en paneldiskussion på temat "Nätverkssamarbete mellan museerna inom den digitala världen", där panelen bestod av Lykke Pedersen från Nationalmuseet i Köpenhamn, Svein Gynnild vid Samtidsnett i Lillehammer, Åsa Stenström från Västerbottens museum i Umeå, Lilja Árnadóttir från Islands Nationalmuseum, samt Antti Metsänkylä från Nationalmuseet i Helsingfors. Under diskussionen talades det bland annat om frågor kring rationalisering av insamlande och gallringstekniker, museipersonalens roll i framtiden, att inte tappa bort värdefull kunskap när personal slutar, och att minnesinstitutioner på allvar måste börja se över sina mål och förverkliga dem.

När eftermiddagskaffet med tillhörande kaka inmundigats återstod endast två persentationer och lika många timmar av seminariedagarna. Nu talade Kajsa Hartig från Nordiska museet om hur nya utmaningar från omvärlden tvingar museer att tänka och arbeta innovativt, men även hur det är lätt att tänka "Nu har vi ju börjat digitalisera och då har vi rört oss bort från det gamla tänket!", när digitala samlingsdatabaser i många fall tyvärr inte skiljer sig så hemskt mycket från katalogkortens format. Problemen menar hon är att förbereda sig för besökares nya konsumentvanor och förväntningar: samhället "ska" i allt större utsträckning vara digitalt tillgänglig, och här måste museer vara innovativa i mötet med publiken och höja besökarupplevelsen. Museer måste arbeta med en förhöjd användarvänlighet i digitala samlingssystem, att nå rätt målgrupp för att synliggöra större delar av samlingarna, och att ge plats åt ett större samarbete inom museet för att fokusera kunskapsproduktionen som sker i de olika avdelningarna. En sak som Kajsa Hartig nämnde är vikten av att minnas att man måste forma budskapet efter det forum som används: vare sig det är utställningen, hemsidan, Instagram eller andra sociala medier.

Dagens sista presentation hölls av Helga Maureen Gylfadóttir från Reykjavíks stadsmuseum. Hon berättade om en kulturhistorisk databas vid namn Sarpur, som har både en offentlig del och ett intranät som används för att bedöma och motivera omhändertagande och långtidsförvaring.  Gallringsproblematiken exemplifierades genom lite olika konkreta exempel och med en stor dos humor (se bilden "Disposal" ovan).

Efter detta avslutades seminariet och vi for hem igen, nöjda och glada över denna impulsresa. Det tog någon dag att återhämta sig efter en så intensiv tid med så många intryck, men det var så otroligt värdefullt att få ta del av verkligheten så här ca 5 månader innan examen att eventuella besvärligheter har tagits med gott mod.

Tack för oss, och tack för att ni har tagit er så här långt i vår berättelse!
/Maria Törmä, viking, och Malin Wahl

Här är en länk till TAKOs hemsida, och programmet för seminariet (som tyvärr i övrigt helt på finska, men programmet är översätt lite längre ned) http://tako.nba.fi/seminaari